Efter jag lagt Nilas så tog jag mig en välförtjänt dusch. Bestämmer mig för att köra med en hårinpackning idag, samtidigt som jag masserar in den i håret kollar jag ner på mina ben. Kunde lika gärna kört lite hårinpackning på dom också, nu vet jag varför jag inte frusit den senaste tiden. När slutade man bry sig? Minns när jag var yngre och var "livrädd" för att benen skulle få lite stubb. Nu kunde dom nästan förväxlas med en gorillas. Nä så illa var det inte, men om det blir stopp i avloppet på Våxnäs herrgård så vet vi varför, nu är mina ben så släääääta. Underbar känsla och underbart tråkigt inlägg! Annars då? Jo vi har varit sjuka, mycket bättre nu men inte 100% tycker så synd om Nilas som liksom inte kan snyta sig själv (av naturliga själ, han är knappt 5 månader) . Vår lilla plutt! Idag provade han att bada i diskhon, det gillades starkt!
